Förstudie på uppdrag av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet - IT-plattformar för distansutbildning

VHS Upphandling har på uppdrag av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet genomfört en förstudie kring befintliga IT-baserade lärplattformar. Studien har till syfte att kartlägga nuläget och att belysa användarnas uppfattning kring användbarheten i befintliga plattformar. Studien har i huvudsak baserats på tre enkäter riktade till studenter, handledare och IT-ansvariga inom högskolan. Totalt har enkäten omfattat 32 lärosäten och riktats till 300 respondenter. 86 % av dessa har besvarat enkäten. Som komplement har vi genomfört ett antal intervjuer med ansvariga för distansutbildningen inom ett antal lärosäten. Resultatet från enkäten och intervjuerna visar att det förekommer en mycket stor variation av plattformar inom dessa lärosäten. På frågan om vilken plattform man huvudsakligen använder anger man i svaren 28 olika namngivna system och utöver det 10 namnlösa, egenutvecklade system (och det inom 32 lärosäten). Det genomsnittliga antalet plattformar per lärosäte är 3 - 4. Den stora variationen och mängden av system leder till en hård konkurrens och små marknadsandelar för de system som är kommersiellt aktiva på marknaden. En bättre samordning skulle gynna högskolan och på sikt skapa förutsättningar för större resurser från leverantörerna för utveckling av plattformarna. Den stora floran av system inom lärosätena leder också till att stora resurser idag knyts till support, drift och utveckling av systemen. Enkätsvaren från de IT-ansvariga visar att det i genomsnitt åtgår 1 timme support per student vid kursstart och att supporten årligen i genomsnitt hanterar drygt 400 ärenden inom varje lärosäte. Baserat på resultatet i studien är det vår bedömning att totala kostnaden för drift, support, utveckling och licenser av IT-plattformen på de 32 lärosätena uppgår till cirka 35 miljoner kronor och att kostnaden per helårsstudent i genomsnitt uppgår till cirka 3 tkr. Enkätsvaren från handledare och studenter visar att man till stora delar är nöjd med användbarheten i systemen. Introduktionen i systemet sker dock ofta mycket knapphändigt och enligt svaren har en tredjedel av användarna introducerats på egen hand eller via en kollega. 13 % uppger att de inte fått någon introduktion alls. Många av handledarna anger också plattformarnas komplexitet som ett bekymmer. Ofta krävs det programmeringskunskaper för att skapa den utbildningsmiljö man eftersträvar. De distansstuderande inom högskolan utgör idag en väsentlig andel av den totala volymen av studerande. Under de senaste två åren har det skett en ökning av den totala volymen högskolestuderande med 8 % samtidigt som antalet distansstuderande mer än fördubblats. Det innebär en kraftig omsvängning. Vår uppfattning är att användningen av IT-baserade lärplattformar därmed bör utgöra en strategiskt viktig fråga för högskolan. Vår rekommendation är att man i det fortsatta arbetet fokuserar på åtgärder inom följande fyra områden: - Samordning och gemensam upphandling - Tydliggör kravbilden - Minimera behovet av administration och support - Eftersträva öppenhet och standardisering. Nästa steg innebär förankring och beslut kring former för samverkan och gemensam upphandling. I detta syfte föreslår vi att Myndigheten för Sveriges nätuniversitet i en remissrunda tillfrågar lärosäten och andra intresserade statliga myndigheter om synpunkter kring de i rapporten presenterade förslagen

Ökad inividialisering och/eller kollaborativt lärande? - en studie och analys av erfarenheter av datorn som stöd för lärare/elever i yrkesinriktade gymnasiekurser

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta. Det individuella lärandet kan, för de elever som tar för sig av lärarens handledningstid, bli mycket stort. Detta förutsätter att lärare/lärarteam är beredda på att ge snabb återkoppling så att motivationen hålls vid liv.The purpose of this work has been to investigate whether the use of computers in education increase the individual and/or the collaborative learning. The groups in focus have studied the same courses in the Trade and Administrations programme, i e Project and Business and Personnel Administration. The investigation has been carried out by means of case studies, the reading of received and sent e-mails, text analyses (documents, reports, protocols), some interviews, group comparisons, project results and merits. The results show that the collaborative learning in educational environments develop neither worse nor better when you have both computersupported lessons and guidance . Conflicts in group develop and can be seen also in webb-based communication when some pupils are overactive and send many mails and others are quiet or become quiet. The individual learning can be very high when pupils take advantage of the teaching time given for webb-based guidance.This assuming that teachers and teaching teams are prepared to give almost immediate feedback in order to maintain a high motivational level

Ökad inividialisering och/eller kollaborativt lärande? - en studie och analys av erfarenheter av datorn som stöd för lärare/elever i yrkesinriktade gymnasiekurser

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvändningen (främst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lärande. De elevgrupper som har fokuserats har läst samma ämnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom läsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), några intervjuer, jämförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lärandet varken utvecklas sämre eller bättre i studiemiljöer där man har både lektionsundervisning och handledning på nätet. Konflikter i grupper uppstår och blir synliga även på nätet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar många mail, andra är eller blir helt tysta. Det individuella lärandet kan, för de elever som tar för sig av lärarens handledningstid, bli mycket stort. Detta förutsätter att lärare/lärarteam är beredda på att ge snabb återkoppling så att motivationen hålls vid liv.The purpose of this work has been to investigate whether the use of computers in education increase the individual and/or the collaborative learning. The groups in focus have studied the same courses in the Trade and Administrations programme, i e Project and Business and Personnel Administration. The investigation has been carried out by means of case studies, the reading of received and sent e-mails, text analyses (documents, reports, protocols), some interviews, group comparisons, project results and merits. The results show that the collaborative learning in educational environments develop neither worse nor better when you have both computersupported lessons and guidance . Conflicts in group develop and can be seen also in webb-based communication when some pupils are overactive and send many mails and others are quiet or become quiet. The individual learning can be very high when pupils take advantage of the teaching time given for webb-based guidance.This assuming that teachers and teaching teams are prepared to give almost immediate feedback in order to maintain a high motivational level